Den nya hjälppumpen blev en bro till en hjärttransplantation

Hjärtsjukdomen upptäcktes helt oväntat

​64-åriga Andrei Podgoretskii från Tammerfors fick Finlands första Heartmate3-hjälppump i april. Podgoretskii, som var helt frisk bara ett par år tidigare, hade ingen aning om att han hade ett hjärtfel.

Podgoretskii drabbades av en hjärtinfarkt i september 2017. 

”Innan det var jag fullt frisk. Jag röker inte och dricker inte alkohol. Jag hade börjat få ont i ryggen, men tänkte att det bara var vanlig värk.”

Podgoretskiis ryggvärk blev väldigt kraftig. Han hade redan bokat in en tid hos en ortoped, men hans flickvän tyckte att det vore bättre om han åkte direkt till akutmottagningen. Efter att ha kommit dit tog det en halvtimme innan Podgoretskii genomgick en ballongvidgning, och efter det återupplivades han två gånger.

Man satte även in en pacemaker och han besökte sjukhuset regelbundet. Han blev dock hela tiden sämre. I juli förra året började man utreda Podgoretskii för en hjärttransplantation. 

”Jag var i Mejlans för första gången i november. På grund av lungtrycket var det omöjligt att göra en hjärttransplantation, och trycket gick inte ner med medicinering heller. Läkaren sa att den enda vägen till hjärttransplantation var en hjälppump.”

Podgoretskii berättar att det var ett svårt och samtidigt uppenbart beslut att sätta in en hjälppump. Livskvaliteten ökade märkbart bara på en vecka med hjälppumpen. Nu väntar Podgoretskii på en hjärttransplantation och känner sig hoppfull inför framtiden.

”All vård har varit otroligt bra.”

Livskvaliteten förbättrades direkt

68-åriga Matti Tervonen från Brahestad var den andra personen i Finland som fick en Heartmate3-hjälppump.

År 2010 var Tervonen uppe i norr och åkte skidor när han drabbades av en hjärtinfarkt. Tervonens son körde honom till sjukhuset där han konstaterades ha dilaterad kardiomyopati. Fram till i slutet av januari det här året hade Tervonen klarat av sjukdomen, men sedan försämrades tillståndet snabbt.

Tervonens läkare i Uleåborg försökte få honom att bli bättre, men till slut remitterades Tervonen till Mejlans. Direkt när Tervonen kom till Mejlans konstaterades det att han behövde opereras så snart som möjligt. Hans tillstånd hann dock försämras så pass mycket innan operationsdagen att han tillbringade de sista dagarna innan operationen i en hjärt-lungmaskin. 

”Nu känns det så bra. Tiden innan jag kom hit, alltså förra hösten och vintern, kändes det som att jag hade syrebrist hela tiden. Nu minns man hur härligt det är att andas ren luft.”

Tervonen hoppas nu att han kan åka hem till påsk. 

”Ett stort tack till sjukhuset och personalen som är så inkännande. När jag låg i operationssalen strök personalen min hand och sa att allt skulle gå bra. Jag har lärt mig att uppskatta särskilt läkare otroligt mycket.”

Nu väntar Podgoretskii och Tervonen på en hjärttransplantation med hjälp av hjälppumpen. Båda ser med tillförsikt på framtiden och har stora förväntningar på att livskvaliteten ska förbättras.