Autismspektrumtillstånd

Omkring 1–2 % av befolkningen har störningar inom autismspektrumet. Bland annat autism och Aspergers syndrom ingår i autismspektrumet. Centrala drag för störningar inom autismspektrumet är bestående brister i social interaktion och kommunikation samt begränsade och upprepande beteendedrag, intressen och aktiviteter.   

Störningar inom autismspektrumet är 3–4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. En misstanke om autism väcks vanligen när barnet är 1,5–2,5 år. Svårigheter med att ta kontakt, särskilt bristfällig ögonkontakt och fördröjd talutveckling, är bland de vanligaste orsakerna till att ett barn remitteras till fortsatta undersökningar. Mer lindriga problem (t.ex. i anslutning till Aspergers syndrom) framträder i en senare ålder, då utmaningarna i den sociala interaktionen med jämnåriga ökar och barnets specialintressen lättare kan observeras.  

Om man misstänker att ett barn har en störning inom autismspektrumet startas utredningar via rådgivningen eller skolhälsovården. Man bedömer barnets utveckling och prestationer genom intervjuer, observationer och bedömningar. Man ger familjen tidigt stöd och handledning. Från primärvården görs vid behov en remiss till undersökningar inom HUS.

För alla störningar inom autismspektrumet planerar vi rehabilitering utifrån barnets individuella behov. Man strävar till att börja rehabiliteringen tidigt. I den övergripande rehabiliteringen beaktar vi olika delområden inom utvecklingen, och rehabilitering sker dagligen i barnets verksamhetsmiljö, såsom hemma, inom dagvården eller i skolan. Vi stöttar barnet i sin kommunikation, sociala kompetens och självständighet i vardagen i barnets dagliga miljö.