Var tredje som drabbats av hjärninfarkt har förmaksflimmer

Den hittills mest omfattande studien av det tidsmässiga sambandet mellan hjärninfarkt och förmaksflimmer publicerades nyligen i den ansedda vetenskapliga tidskriften STROKE.

I studien som genomförts under HUS ledning framgick det att till och med en tredjedel av de patienter som vårdas på sjukhus på grund av hjärninfarkt också har förmaksflimmer. Hos en del av dem hade förmaksflimmer inte diagnosticerats, de behandlades inte alls med blodförtunnande läkemedel eller läkemedelsbehandlingen var inte på en tillräcklig nivå.

”Under hjärtrytmrubbningen vid förmaksflimmer kan det uppstå blodkoagel som orsakar en hjärninfarkt. Då förmaksflimmer diagnostiseras i tid, kan blodförtunnande läkemedel till och med förhindra uppkomsten av en hjärninfarkt eller åtminstone förbättra prognosen för hjärninfarkten”, säger specialistläkare i neurologi Jukka Putaala från HUS Neurocentrum.

I Finland finns det uppskattningsvis närmare 230 000 personer med diagnostiserat förmaksflimmer. Symtomen på förmaksflimmer varierar stort. Symtomen kan vara oregelbunden puls, yrsel eller trötthet. Hos en tredjedel är förmaksflimret helt symptomfritt och därför är det sannolikt att det utöver de diagnostiserade fallen finns ett flertal fall som inte har diagnostiserats.

”I synnerhet hos personer över 65 år ska risken för förmaksflimmer aktivt följas upp. Även om behandlingen av och prognosen för hjärninfarkt har förbättrats, kan de förbättras ytterligare. Dödligheten i hjärninfarkt är ännu för stor”, konstaterar Putaala.

Tillsammans ökar hjärninfarkt och förmaksflimmer risken att dö

I den nyligen publicerade studien ökade hög ålder, lägre utbildningsnivå och alkoholanvändning risken för att förmaksflimmer och hjärninfarkt inträffar samtidigt. Däremot ökade kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, kronisk njursjukdom och psykiska sjukdomar inte risken.

Dödligheten är störst hos patienter som drabbas av hjärninfarkt och förmaksflimmer samtidigt. Hos dem är risken att dö tredubbel jämfört med dem som endast har förmaksflimmer. Jämfört med dem som haft hjärninfarkt tidigare var risken att dö en och en halv gånger större.

Prognosen för hjärninfarkt har förbättrats betydligt under de senaste 10 åren tack vare trombolysbehandling av artärtrombos och trombektomi, det vill säga en mekanisk öppning av en kärltilltäppning, men möjligen också tack vare utvecklad behandling med blodförtunnande läkemedel. Under åren 2007–2018 minskade hjärninfarkterna hos patienter med förmaksflimmer från sex till 4,8 procent.

Studien omfattade 229 565 patienter med förmaksflimmer

I en färsk befolkningsbaserad registerstudie utnyttjades data som samlats in under åren 2007–2018 om patienter som diagnostiserades med förmaksflimmer första gången 30 dygn före eller efter hjärninfarkten. I studien deltog 229 565 patienter som i genomsnitt var 73 år och hade fått förmaksflimmerdiagnos.

Av patienterna i studien hade 12 582 det vill säga 5,8 procent fått hjärninfarkt 30 dygn före eller efter förmaksflimmerdiagnosen och 12 209 det vill säga 5,3 procent hade fått hjärninfarkt mer än 30 dygn före förmaksflimret. Allt som allt fick en tredjedel av dessa patienter hjärninfarkt samtidigt som förmaksflimret.

Studien är en del av det omfattande nationella forskningsprojektet FinACAF där utöver HUS och Helsingfors universitet även Aalto-universitetet, Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), Tammerfors universitetssjukhus (TAYS) och Kuopio universitetssjukhus (KYS) deltar. Projektet leds av ledande överläkare, kardiolog Mika Lehto från HUS Jorvs sjukhus internmedicin.

Forskningsartikeln: Ischemic stroke temporally associated with new-onset atrial fibrillation: A population-based registry-linkage study