Gå till huvudinnehåll

Artikel Publicerad 18.1.2022 09.21

Universitetssjukhusens roll inom social- och hälsovårdsreformen måste specificeras och finansieringen garanteras

Nyckelord:
  • social- och hälsovård
  • social- och hälsovårdsreformen
  • forskning

I Finland har vi fem universitetssjukhus som erbjuder specialsjukvård. Det hör till våra åligganden att sköta om den högspecialiserade specialsjukvården i Finland. Inom våra universitetssjukhus vårdas årligen upp till två miljoner finländare. Vi ansvarar också för forskning och deltar i undervisningen genom att utbilda bl.a. läkare och andra yrkeskunniga människor inom hälsovården för hela riket.

Vi universitetssjukhus uttrycker vår oro för hur vi ska klara av detta livsviktiga och ur samhällets synpunkt kritiska uppdraget i framtiden – också efter övergången till välfärdsområdenas tidevarv.  Utbildningen och forskningen inom den mest krävande vården och de mest krävande medicinska undersökningarna och som koncentrerats till de fem universitetssjukhusen måste säkerställa kvaliteten av vården på universitetssjukhusnivå också i framtiden. Vi bär ett centralt ansvar för utbildningen av kommande yrkesfolk för social- och hälsovården. 

Det råder allvarlig brist på experter inom dessa områden och då befolkningen åldras finns ingen förbättring i sikte.  Social- och hälsovårdens framtid byggs på basen av dagens undervisnings- och forskningsinsatser. Coronavaccinet är ett utmärkt exempel på omfattningen den inverkan som medicinsk forskning kan ha på allas vardag, i hela världen. 


Vår oro för underskottet - en kvarts miljard euro 

En tiondel av universitetssjukhusens budgeter används för forskning och undervisning. Budgetunderskottet är redan nu uppe i nästan 250 miljoner euro. Staten ersätter mindre än hälften av detta. Om dessa kostnader inte ersätts till sitt fulla belopp, finns det en fara att forskning och undervisning blir överkörda i dagens svåra ekonomiska situation. I praktiken skulle detta leda till att nivån på den vård vi finländare får blir allt sämre. 

Alla sjukhus utför oerhört värdefullt arbete.  Arbetet som vi gör vid våra universitetssjukhus är emellertid inte likadant som på andra sjukhus. Lagarna gällande social- och hälsovårdsreformen tar inte i tillräcklig utsträckning i betraktande den roll som universitetssjukhusen intar – vi sköter vissa nationella specialuppdrag, såsom beredskapsplanering, undervisning och utbildning, innovationsarbete, utveckling och ibruktagande av nya metoder samt forskning. 

Vi anser att SHM:s utredning som publicerades i december gällande definitionen av universitetssjukhusen  och deras roll är synnerligen lyckad. Vi behöver dock utöver detta beslut och ny lagstiftning vilket inte ingår i utredningen. 

Vårt ansvar vid universitetssjukhusen är att stöda forskning och innovation. Vi övervakar att alla nya vårdformer blir noga utredda och att de är trygga och effektiva för användning. Den särskilda roll och de särskilda uppgifterna som universitetssjukhusen har måste erkännas och fastställas i lag.  

Samarbetet mellan universitetssjukhusen och universiteten som erbjuder medicinsk utbildning måste garanteras framöver. Detta kunde beaktas bl.a. i de kommande välfärdsområdenas förvaltningsstadgan och i samband med att välfärdsområdena inleder till arbete. I praktiken betyder detta t.ex. att universiteten deltar i förvaltningen av universitetssjukhusen. Också möjligheten att ha gemensam personal och gemensam verksamhet är enligt vår uppfattning viktigt för att möjliggöra samarbetet mellan undervisning, forskning och sjukhusverksamheten. Verkställigheten av social- och hälsovårdsreformen framskrider inom rikets fem universitetssjukhus på olika sätt och i olika takt. Om ett år har vi i alla fall fyra universitetsvälfärdsområden. HUS fortsätter som välfärdsområde i form av en koncern som ägs av välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad. Alla universitetssjukhus delar samma oro för framtiden av vår utomordentligt välfungerande högspecialiserade specialsjukvård. Vi vill att specialsjukvården i Finland får en i lagen tryggad möjlighet att bibehålla sin position som ett av de bästa länderna i världen i detta avseende. Lagen ska garantera full finansiering för forskning såväl som för undervisning.

 

Direktörerna för universitetssjukvårdsdistrikten 
Matti Bergendahl, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 
Markku Mäkijärvi, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
Ilkka Luoma, Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt 
Tarmo Martikainen, Birkalands sjukvårdsdistrikt 
Jan Tollet, Norra Savolax sjukvårdsdistrikt 

Feedback

Hittade du vad du sökte?