Gå till huvudinnehåll

Artikel Publicerad 10.5.2023 07.53

Språkstudier hjälper proffsen att möta patienten på hens modersmål

Nyckelord:
  • karriärberättelse
  • vårdarbete

Vårt löfte på HUS är allt bättre vård, varje dag, för varje patient. Det grundar sig på ett bra bemötande, vilket kräver en beredskap att vilja betjäna på svenska och finska från den första kontakten till slutet av vårdperioden – patienten bestämmer vilket språk som används.

Sile Iveson

De som har gått i skola i Finland behärskar ofta grunderna i det andra inhemska språket och språket behöver bara väckas till liv. Men tänk om du i stället för att lära dig ett språk skall lära dig två? Det har många yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården upplevt när de kommit till Finland och Sile Iveson är en av dem.

Från Edinburgh till Raseborg

Sile är en sjukskötare från Skottland som bosatt sig i Raseborg. Hon började arbeta på Raseborgs sjukhus för tre år sedan och arbetar som bäst på specialistvårdens avdelning. Arbetet på avdelningen är mångsidigt och stämningen är varm. Hon ser arbetsgemenskapens tvåspråkighet och positiva inställning till fortbildning som en särskild resurs.

”I Edinburgh studerade jag till psykiatrisk sjukskötare. Efter att jag flyttade till Finland stannade jag hemma med mina barn i flera år, men jag längtade tillbaka till arbetslivet. För mig hade det räckt med en anpassningsperiod på 18 månader i arbetslivet, men jag ville uppdatera min examen i den svenskspråkiga yrkeshögskolan Novia både för att förbättra mina språkkunskaper och för att få ta del av utveckling som skett i branschen. Det var en bra lösning också ur patientsäkerhetens synvinkel”, berättar Sile.

Att bemöta patienten på hens eget modersmål

Idag bemöter Sile patienter flytande på både svenska och finska. För Sile som har engelska som modersmål och dessutom har bott i Tyskland under sin barndom har det varit lätt att lära sig svenska eftersom språken påminner om varandra.

För Sile är det självklart att patienten bemöts på sitt eget modersmål. Svenska är för tillfället hennes starkare språk, men med finskspråkiga patienter pratar hon finska. Med kolleger pratar hon svenska.

”Det är viktigt att kommunicera med patienten på hens eget modersmål. När man är sjuk och i en främmande miljö inger möjligheten att tala sitt eget språk och bli förstådd trygghet”, reflekterar Sile.

”Speciellt då man är gammal eller lider av en minnessjukdom och vid alla tillfällen där man känner sig rädd eller ångestfull ökar betydelsen av bemötande på det egna modersmålet. Också patienter som vårdas i livets slutskede bör mötas på sitt eget språk. Vid handledningstillfällen ber jag ibland en kollega till hjälp om jag känner mig osäker på att ärendena blir rätt framförda”, konstaterar Sile.

Våga använda båda språken

Siles hälsningar till kollegerna på HUS är att det lönar sig att möta rädslan och våga bemöta patienter på både svenska och finska. För Sile var tröskeln också hög i början, speciellt för en psykiatrisk sjukskötare är det av stor betydelse hur man uttrycker sig. Det har varit värt att studera språk flitigt och målmedvetet och den positiva inställningen till lärandet har gett resultat och varje dag lär man sig mer.

 

HUS är tvåspråkigt. Vi erbjuder vår personal utbildning på svenska, engelska och ryska. Vi erbjuder utbildning i finska för arbetslivets behov för dem som inte har finska som modersmål.

Respons

Hittade du vad du sökte?

Tack för responsen!

Tack för responsen!

Skriv in din respons om webbplatsen här.

Du skriver väl inte in dina personliga uppgifter här. Observera att vi inte svarar på respons som lämnats via denna blankett. Respons som inte gäller webbplatsen kan ges på vår webbplats.

Skriv in din respons om webbplatsen här.

Du skriver väl inte in dina personliga uppgifter här. Observera att vi inte svarar på respons som lämnats via denna blankett. Respons som inte gäller webbplatsen kan ges på vår webbplats.