Sambandet mellan syretillgång i initialskedet och prematurers neurologiska utveckling
Nyckelord:På intensivvårdsavdelningen för nyfödda undersöktes sambandet mellan syresättningen hos prematurer i initialskedet av intensivvården och senare avvikelser i hjärnan och den neurologiska utvecklingen. Vissa strukturer i prematurers hjärna är känsliga för tidig syrebrist och vissa hjärnstrukturer för syreöverskott.
I den nyligen avslutade undersökningen utreddes sambandet mellan syret i initialskedet och senare avvikelser i hjärnan. Skadorna på lungor och hjärnan är vanliga problem som är anknutna till prematuritet. På grund av lungskador behöver prematurerna andningsstöd och doseringen av tilläggssyre är en av de mest använda behandlingarna på intensivvårdsavdelningen för nyfödda.
”En lämplig mängd syre är livsviktig men både en för liten och för stor mängd syre kan vara skadlig för hjärnan. Därför ska tilläggssyret i det initiala skedet doseras noggrant så att hjärnskador och senare avvikelser i utvecklingen kan förhindras”, säger avdelningsläkare Krista Rantakari på den Neonatala intensivvårdsavdelningen Holmen.
De prematura barnens kroppssystem är omoget och prematurer som väger mindre än 1500 g vid födseln utsätts för en betydande risk att dö eller skadas. Allt eftersom vården utvecklas klarar sig dock allt fler prematurer genom den tunga intensivvården. Till och med barn som föds under graviditetsvecka (22–)23, dvs. över 4 månader för tidigt och som väger under 500 g kan ha en möjlighet att överleva. Långtidsföljderna som orsakas av initialskedet har blivit centrala faktorer som påverkar det senare livet. Det viktigaste målet för vården av prematurer som föds mycket omogna är en så långsiktig livskvalitet som möjligt.
Följderna av ett för stort eller för litet syretillskott är många
På intensivvårdsavdelningen för nyfödda undersöktes med hjälp av analysmetoder för stordata (Big data)sambandet mellan syrevärden hos och syrebehandlingen av prematurer som fötts före graviditetsvecka 28 och fått andningsvård under de tre första levnadsdagarna och senare observerade hjärnskador.
Utgående från resultaten är vissa strukturer i hjärnan känsliga för tidig syrebrist och vissa hjärnstrukturer för syreöverskott. De låga syrevärdena under de första dagarna är kopplade till strukturskador i hjärnans vita substans. Höga syrevärden är i sin tur kopplade till avvikelser i hjärnbarken.
”Under två års uppföljning av utvecklingen var den neurologiska utvecklingen svagare hos prematurer som hade exponerats för tidig syrebrist och syreöverskott än hos de prematurer som inte hade dessa syresättningsavvikelser”, berättar Krista Rantakari.
”Vi måste vara särskilt noggranna med syredoseringen. Syreöverskottet ökar även risken för svår retinopati hos prematurer och synskada medan syrebristen ökar dödlighet”, säger avdelningsöverläkare Marjo Metsäranta.
Kvinnokliniken belyses i samarbete mellan HUS och Faddrarna på den internationella prematurdagen 17 november
I världen föds var tionde och i Finland var tjugonde spädbarn som prematur. Med prematur avses ett barn som fötts innan graviditetsvecka 37. En normal graviditet pågår under 40 veckor. Mycket prematura är spädbarn som föds innan graviditetsvecka 28.
Den Neonatala intensivvårdsavdelningen Holmen vid Kvinnokliniken är den största intensivvårdsavdelningen i Finland. De svåraste riskgraviditeterna och mycket för tidiga förlossningar inom hela HUS område är koncentrerade till Kvinnokliniken. Under 2020 föddes på HUS sjukhus 15 967 spädbarn, dvs. en tredjedel av alla barn som föddes i Finland. På intensivvårdsavdelningen för nyfödda vårdades 1 856 nyfödda barn. Av spädbarnen föddes 740, dvs. 8,6 % prematura. 124 var prematurer som hade en födelsevikt under 1 500 g och 42 var prematurer med en mycket låg vikt under 1000 g.
Kvinnoliken belyses med temafärgen för prematurdagen i samarbete med Barnklinikens Faddrar (Lastenklinikoiden Kummit).
- Rantakari K, Rinta-Koski O-P, Metsäranta M, Hollmén J, Rahkonen P, Lano A, Leskinen MJ, Andersson S. Early oxygen levels contribute to brain injury in extremely preterm infants. Pediatr Res. 2021; 90(1): 131–139. Published online 2021 Mar 22. doi: 10.1038/s41390-021-01460-3, 2021
- Rantakari K, Rinta-Koski O-P, Metsäranta M, Hollmén J, Rahkonen P, Lano A, Leskinen MJ, Andersson S. Varhainen hapensaanti ja pikkukeskosten aivovauriot - »ei pyrstöä eikä nokkaa tervaan». Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim, 2021;137(9):993. 2021.
Martin RJ, Harijith AK. The twofold NICU challenge: avoiding hypoxia and hyperoxia.Pediatr Res; 2021 90(1): 4-5. doi: 10.1038/s41390-021-01518-2. Epub 2021 Apr 13.