Ny undersökning av coronainfektioner hos personer med ett främmande språk som modersmål: färre testade, fler infektioner men dödligheten är inte högre
Nyckelord:I HUS och Helsingfors universitets undersökning analyserades 124 240 personer som tagit ett coronatest i HUS-området under den första vågen våren och sommaren 2020 enligt modersmål och deras behov av sjukhusvård och dödlighet bedömdes.
HUS och Helsingfors universitets undersökning om förekomsten av coronainfektioner i olika språkgrupper har idag publicerats i den prestigefyllda tidningen Clinical Microbiology and Infection.
Personer med ett främmande språk som modersmål testades i ungefär hälften mindre grad än personer med finska, svenska eller samiska som modersmål. Denna skillnad syntes i alla åldersgrupper och språkgrupper. Det konstaterades 64 procent fler infektioner hos personer med ett främmande språk som modersmål i förhållande till befolkningsmängden. Av de testade personerna var 3 procent positiva bland de personer som talar ett inhemskt språk och 10 procent bland de personer med ett främmande språk som modersmål.
Av dem som talade ett inhemskt språk omkom 8 procent inom 90 dagar från det positiva coronatestet medan 1 procent av personerna med ett främmande språk som modersmål avled. Denna skillnad förklaras av att personerna med ett främmande språk som modersmål i allmänhet var yngre än personer med finska, svenska eller samiska som modersmål. När man jämförde risken för dödsfall hos personer under 65 år framkom ingen skillnad mellan grupperna.
Det finns ett behov av mångsidig kommunikation på flera språk
”Resultaten visar att en utmaning för vårdsystemet har varit att få personer med ett främmande språk som modersmål att ta ett test i tid. Vid HUS och Helsingfors stad reagerade man på detta redan i början av pandemin och ökade informationen på flera språk om testning och hur man söker vård. Av alla som fått ett positivt testsvar talade 21 procent ett annat språk än de inhemska som modersmål, så det är viktigt att tolkningstjänster används i tillräcklig utsträckning både vid smittspårning och på sjukhus så att det inte uppstår missförstånd”, säger HUS infektionsläkare Ville Holmberg.
”En högre incidens bland personer med ett främmande språk som modersmål innebär att det är särskilt viktigt att uppnå en god vaccinationstäckning bland invandrare för att bromsa epidemin och minska belastningen på sjukhusen. För att uppnå detta behövs mångsidig kommunikation på flera språk och vaccinationspunkter nära människorna”, fortsätter Holmberg.