Gå till huvudinnehåll

Pressmeddelande Publicerad 29.3.2022 16.28

Magnetundersökningar av hjärtpatienter har gett ny information om undersökningar utförda på HUS

Nyckelord:
  • hjärtsjukdomar
  • undersökning av lung- och hjärtfunktion
  • forskning

HUS har nyligen publicerat två undersökningar om hjärtpatienters magnetundersökningar. Undersökningarna har också väckt internationellt intresse.

Kaksi lääkäriä MRI-huoneessa.

Läkare under specialistutbildning, Aino-Maija Vuorinen och specialistläkare Reetta Hälvä. Bild: Ville Männikkö, HUS

Hjärtfel undersöks ofta med ultraljud men allt oftare görs magnetundersökningar då man vill ha noggrannare information om hjärtats funktion t.ex. före en svår hjärtoperation.

Aortaklafförträngning eller aortastenos är det mest betydande av hjärtats klaffel hos den åldrande befolkningen.  Då blodet inte flödar lika bra från hjärtat som genom en frisk klaff, orsakar det olika symptom som t.ex. ansträngd andhämtning och bröstsmärtor. Sjukdomen är länge symptomfri och ofta vet inte personen att hen lider av den.  Men då symptomen börjar synas, är sjukdomen ofta redan allvarlig.

”Förträngningen orsakar förändringar i hjärtmuskeln, av vilka en del är bestående. Som behandling används oftast klaffoperation som görs i öppen hjärtoperation.  Åt en del patienter kan man installera en hjärtklaffprotes med hjälp av TAVI-ingreppet.  Om inte klaffelet behandlas, dör patienten eftersom hjärtat kommer att svika vid något skede då förträngningen avancerar”, berättar specialistläkare i radiologi Reetta Hälvä på HUS Diagnostikcentrum. 

Med den nya 4D-magnetundersökningstekniken är det möjligt att tredimensionellt iaktta flödesomständigheterna för blodet som flödar igenom aortan.  Man tänker sig att tekniken ger noggrannare information om flödesomständigheterna i aortan hos patienter med svår aortastenos.  

”Istället gick det så, att då vi jämförde resultat nådda med 4D-flödesmätningstekniken med värden som fåtts med 2D-teknik och ultraljudsundersökning av hjärtat, märkte vi att 4D-tekniken underskattar aortans maximala flöden och passar därför inte för diagnostisering av patienter med svår aortastenos”, konstaterar Hälvä. 

Undersökningen visade att man ur snabbkodade magnetbilder med 2D-flödesmätningsteknik kan uppskatta sjukdomens svårighetsgrad hos aortastenspatienter om det inte är möjligt att göra med ultraljudsundersökning.  Däremot lämpar sig 4D-tekniken bättre för friska personer.

Undersökningen har publicerats i tidningen Journal of Cardiovascular Magnetic Resonance.

Pacemakerns epikardiella elektroder hindrar inte alltid magnetundersökning 

I internationella vårdrekommendationer rekommenderas inte magnetundersökning för patienter med pacemaker och epikardiella elektroder på hjärtats yta som installerats vid en öppen hjärtoperation. Epikardiella paceelektroder används speciellt för barn- eller patienter med medfött hjärtfel. 

I HUS har det från fall till fall gjorts magnetundersökningar för vuxenpatienter som har epikardiella paceelektroder, då fördelarna med magnetundersökning har uppskattats överstiga nackdelarna. Magnetundersökning kräver alltid att pacemakern ställs in innan undersökningen.

”I vår undersökning märkte vi inte nackdelar med magnetundersökning hos patienter som hade moderna fungerande epikardiella elektroder”, berättar läkare under specialistutbildning Aino-Maija Vuorinen.  

Vid magnetundersökning kan man ofta bättre uppskatta hjärtats funktion än vid ultraljud och göra olika mätningar - t.ex. hur mycket blod hjärtat pumpar, hur mycket blod flödar i olika riktningar eller hur mycket ärrvävnad det finns i hjärtmuskeln. 

”Ifall man har varit tvungen att operera patienten flera gånger eller hen har en avvikande anatomi, kan magnetundersökning vara till stor nytta. Magnetundersökning är speciellt viktig då man överväger och uppskattar om det är möjligt att med klaff- eller annan operation förbättra läget”, kommenterade Vuorinen. 

Baserat på denna undersökning och andra publikationer inom ämnesområdet har HUS beslutat att under vissa villkor ta magnetundersökning i bruk också för barnpatienter med epikardiella paceelektroder.

Undersökningen har publicerats i tidningen  European Radiology.

Lisätietoja medialle:

HUSin mediapalvelun yhteystiedot

Feedback

Hittade du vad du sökte?