HUS har utfört könskorrigerande kirurgi i snart tjugo år

Överläkare i plastikkirurgi Sinikka Suominen och avdelningsläkare i plastikkirurgi Maija Kolehmainen har utfört könsorganskirurgi i tjugo år. Under årens lopp har också teamet som utför operationerna ökat till sex läkare och två sjukskötare. Förutom det plastikkirurgiska teamet deltar även psykiatrer, urologer, gynekologer och psykologer i könskorrigeringsprocessen.

Suominen berättar att antalet patienter inom kirurgin nu har nått sin kulmen. Antalet personer som vill ha könskorrigering har jämnats ut under tjugo år och det finns ingen enorm ökning av patienter i sikte. Könsmångfalden har blivit mer accepterad. Personer som inte nödvändigtvis är villiga att delta i kirurgi söker sig till undersökningsprocessen inom psykiatrin.

Undersökningsperioden varar i circa ett år

I Finland kan diagnosen för könsorganskirurgi ställas av HUS och TAYS. För detta behövs lagstadgade uttalanden från båda psykiatriska enheterna. Dessförinnan inleds ett undersökningsskede på polikliniken för undersökning av könsidentitet där eventuella obehandlade mentala störningar utesluts och identitetens stabilitet och behandlingsformens lämplighet bedöms tillsammans med patienten.

”I och med den nya lagen torde det bli lättare att göra en juridisk könskorrigering, men även i fortsättningen behövs någon form av undersökningsperiod om personen önskar operativ behandling”, berättar Suominen.

För närvarande pågår den diagnostiska undersökningsperioden i cirka ett år, varefter personen går vidare till det s.k. ”verkliga livet”, vilket innebär att man redan kan vidta kirurgiska åtgärder för att korrigera de yttre könskännetecknen. Ofta inleds även hormonbehandling. När en person har en stabil könserfarenhet kan hen få stöd för sin övergång och för lidandet till följd av en könskonflikt för att lindra behandlingen för könskorrigering.

Även utan medicinska undersökningar kan människor uttrycka sitt kön enligt det upplevda könet; byta förnamn och i den kommande lagstiftningen stärka sitt juridiska kön.

"Det finns ingen övre åldersgräns för könskorrigeringsoperationer. Hos äldre personer ökar dock antalet sjukdomar och komplikationer. Personen ska psykiskt, fysiskt och socialt vara operationsduglig. Operationen kan påverka personens försörjning eftersom behovet av sjukledighet är upp till tre månader”, säger Suominen.

Viktigt med samarbete mellan olika yrkesgrupper

Operationerna är stora och krävande och pågår från fyra till åtta timmar. Flera läkare deltar i operationen.

Avdelningen har en stark kompetens inom könskorrigeringskirurgi. Patienten stannar kvar på avdelningen till och med i veckor efter operationen eftersom det ofta uppstår problem med sår och urinering i genitalområdet efter operationen. Expertsjukskötaren har en central roll. Hen håller kontakt med patienterna, vårdar såren efter operationen, ger råd och utbildning.

”Vården är mycket övergripande. Som plastikkirurg möter jag människan som helhet, operationen är bara en del av den. Det är viktigt att kommunicera multiprofessionellt och bedöma hur operationerna gick”, konstaterar Kolehmainen.

I kirurgens egen uppföljning har man tills vidare inte stött på patienter som skulle ha önskat att könskorrigeringsoperationen skulle ha avslutats.

”Vår fördel är centraliserad sjukvård. Ingen i världen har så lång uppföljning som vi har. Vi känner alla patienter under tjugo års tid och följer regelbundet upp deras tillstånd. Även om patienten inte har varit under observation och det uppstår problem, får hen återgå till vård hos oss”, säger Kolehmainen.

Vid HUS utförs årligen cirka 40–50 vaginoplastiker (från man till kvinna), cirka 10–12 falloplastiker (från kvinna till man) och cirka 70–80 bröstingrepp.

Text: Lotta Laine
Bild: Aino Huovio-Airaksinen