Fortfarande utmaningar gällande avtal och praxis i skyddsarbetet
Nyckelord:Strejken i vårdarorganisationerna, som började för en vecka sedan, förändrade HUS vardag avsevärt. Mängden arbete inom ramen för skyddsarbetet begränsar patientvårdens omfattning. Under veckan har förhandlingarna framskridit, men det finns också smärtpunkter.
Förhandlingarna om skyddsarbete har förts dagligen med vårdarorganisationerna. När strejken började var synen på ett tillräckligt skyddsarbete långt ifrån varandra, men under veckan har det skett framsteg. Åsikterna går fortfarande isär. HUS förslag vid förhandlingarna om skyddsarbetet baserar sig på de medicinska experternas bedömning av behovet av patientvård. ”Förslagen är inte ställningstaganden till strejkrätten eller löneuppgörelsen, utan de baserar sig på tryggandet av patienternas jour- och brådskande vård”, säger förvaltningsöverskötare Marja Renholm.
I enlighet med lagen beslutar organisationerna om mängden skyddsarbete. ”Då tar de i praktiken ansvar för patientsäkerheten. HUS är en stor organisation inom den specialiserade sjukvården och hos oss vårdas allvarligt sjuka patienter. Det är en mycket krävande uppgift att känna till alla funktioner och patientgruppernas behov”, säger förvaltningsöverläkare Veli-Matti Ulander.
Den största smärtpunkten i HUS verksamhet under hela veckan har varit tillgången till diagnostiska undersökningar. Det har också varit svårt att ordna laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar för jourpatienter. Brådskande undersökningar måste hela tiden inhiberas. Till exempel med tanke på cancerpatienternas diagnoser, behandlingar och operationer kan inte alla nödvändiga undersökningar göras.
Vid förhandlingarna om skyddsarbetet förs förhandlingar om läget för endast tre dagar framåt. Utöver detta förs ytterligare förhandlingar. ”Den korta tiden för förhandlingarna innebär att det finns mycket lite tid för att kalla in patienter till vård och göra nödvändiga förhandsarrangemang. Antalet vårdare varierar hela tiden, antalet personer som redan förhandlats fram minskas också”, berättar Renholm.
Efter den inledande förvirringen fungerar arbetsfördelningen så att cheferna kallar in en överenskommen mängd personal till arbetet för varje arbetsskift. ”Problemet är att organisationernas beslut om extra personal ofta kommer först på kvällen. Det antal personer som utlovats vid förhandlingarna har inte alltid realiserats, eftersom personalen inte har nåtts eller arbetstagarna har vägrat att komma till arbetsskiftet. Det har också förekommit situationer där det funnits mer personal än vad som avtalats. Det här beror på att arbetsgivaren inte har rätt att fråga vem som deltar i strejken och vem som inte gör det”, berättar Renholm.
På jourerna har man klarat sig hyfsat
Vid jourerna har vårdpersonalen utgjort cirka 60 procent av det normala antalet och Nylands jourhjälps förmåga att stödja jourernas verksamhet är knapp. ”Det har inte varit så stor rusning på jourerna som vi befarade, eftersom cirka 75 procent av det normala antalet patienter har sökt sig till jourmottagningarna”, säger Ulander.
Förhandlingarna om skyddsarbetet har förts i god anda. ”Nog är det i vårt gemensamma intresse att trygga den jourmässiga och brådskande patientvården”, säger chefsöverläkare Markku Mäkijärvi.
HUS är förhandlingspart i skyddsförhandlingarna, men HUS är inte förhandlingspart i förhandlingarna om arbetsmarknadsavtal. "Även här står vi på samma sida. Vi önskar att arbetsmarknadsförhandlingarna framskrider och att en snabb lösning nås", säger Mäkijärvi.
Mer information om HUS tjänster under strejken finns på adressen hus.fi/sv/strejk