Energi av studenterna
Nyckelord:Vid Helsingfors universitet finns landets enda svenskspråkiga linje i medicin. Linjedirektör Nina Lindfors har undervisat kirurgi i över 20 år och intygar att läkarna som utexamineras blir genuint tvåspråkiga.
Linjedirektör Nina Lindfors säger att medicinstuderande vid den svenska studielinjen blir tvåspråkiga i sin yrkesroll. ”En del studerande är tvåspråkiga med en starkare finska eller är helt finskspråkiga som lärt sig svenska. De klarar sig ändå jättebra i och med att de har kraft och vilja att lära sig svenska.”
Varje år undervisar Nina Lindfors cirka 160 medicinstuderande i handkirurgi. Undervisningssessionerna, som sker i små grupper, är ofta intensiva. Under de två till tre timmar långa passen ska alla åtta studenter i gruppen ta till sig det mest väsentliga, till exempel hur man gipsar en hand.
”Fast det ibland är tungt blir jag lika uppiggad varje gång kandidaterna kommer in genom dörren pratande och skrattande.”
Lindfors är linjedirektör för forskning och undervisning vid HUS Muskuloskeletal- och plastikkirurgi. Det innebär att hon ansvarar för undervisningen och forskningen i ortopedi, trauma, handkirurgi och plastikkirurgi. Jobbet är främst administrativt men hon undervisar regelbundet och jobbar också kliniskt.
Den svenska linjen i medicin vid Helsingfors universitet grundades för 42 år sedan. Då bestämdes att fem procent av studenterna i medicin skulle antas till den svenska linjen. Kring 40 procent av undervisningen sker på svenska. För den som har en svagare svenska kan det vara tungt i början men studenterna lär sig snabbt. I undervisningssituationerna finns det ändå inte tid för extra språkundervisning.
”Smågruppsundervisningen är så intensiv att man inte har tid att lära ut både innehåll och språk. Studenterna får material, till exempel Käsikirurgian kirja (Boken i handkirurgi) där de kan studera de finska termerna.”
Lindfors har också medverkat i projektet MEDigi, som bland annat sammanställer digitala tentamensfrågor som kan användas inom medicinutbildningen i hela landet. Efter att en översättare översatt frågorna från finska till svenska har Lindfors korrekturläst dem.
”Det har funnits något att rätta i nästan varje fråga. Det handlar om små finesser och nyanser men det är viktigt att det blir rätt.”
Forskare och lärare
Lindfors skulle egentligen bli barnläkare. Men då hon inte genast kom in på studielinjen för medicin började hon läsa processkemi vid Åbo Akademi. Snart började hon också studera medicin och blev både diplomingenjör och läkare.
”Vid Åbo Akademi undersökte man bioaktiva glas som används som bensubstitut. Jag tänkte att det skulle vara bra att kombinera det med kirurgi.”
Under sin karriär har Lindfors både forskat och undervisat. Hon och hennes kolleger funderar ständigt på hur undervisningen kunde utvecklas. Ett färskt exempel på ett nytt grepp inom undervisningen är multiprofessionella grupper där sjuksköterskestuderande och medicinstuderande jobbar tillsammans. Målet är att studenterna ska lära sig uppskatta varandras yrken och lära sig kommunicera med varandra.
”De har trevligt tillsammans och lär sig förstå varandra bättre.”
Lindfors skulle nu vilja ta ett steg vidare med de multiprofessionella grupperna och skapa flerspråkig undervisning. Där skulle finska och svenska användas naturligt och simultant.
”Det skulle förbättra vården på svenska.”
Den svenska studielinjen i medicin vid Helsingfors universitet
- Inrättades 1979 för att säkerställa utbudet av svenskspråkiga läkare i Finland.
- Antog 37 nya studerande 2020 av vilka 20 hade svenska som modersmål. Till den finska linjen antogs 108 studerande.
- Erbjuder kring 40 procent av undervisningen på svenska.
- Utbildar genuint tvåspråkiga läkare.
- Leds av Lena Sjöberg, klinisk lärare i allmänmedicin och primärhälsovård.
Text: Lina Laurent
Foto: Matti Snellman
Husari 2/2021