Det spelar ingen roll om grammatiken inte blir rätt

Socialarbetaren Lena Sandell jobbar på dagcentret Berget i Nya barnsjukhuset. Det är en undersökningsavdelning dit barn kommer efter att man märkt förseningar i utvecklingen – det kan gälla barnets tal, interaktion eller sociala utveckling. Sandell jobbar främst med barn under skolåldern och med deras familjer. 

När Sandell träffar familjerna har barnen ofta gått igenom en mängd undersökningar och träffat flera experter: egenvårdare, talterapeuter, fysioterapeuter, neuropsykologer och barnneurologer. Till slut har barnen fått en diagnos. 

”Då träffar jag familjerna för att diskutera vad diagnosen betyder i vardagen. Vi talar om känslor, hur vi går vidare samt om stöd och hjälp som de kan få. Föräldrarna är ofta mycket oroliga, spända och nervösa och därför är det jätteviktigt att de får tala sitt modersmål.” 

För Sandell är svenskan ett lika viktigt språk som alla andra språk. Det viktiga i mötena med familjerna är att skapa en tillräckligt lugn och trygg atmosfär så att man kan säga och uttrycka det man vill. 

”Vi ska hitta en förståelse sinsemellan. Just då är det inte jätteviktigt att grammatiken är rätt.” 

Inom barnneurologin på Nya barnsjukhuset finns ett litet svenskt team och svenskspråkiga barn kan få alla sina undersökningar på svenska. Bland de finskspråkiga anställda finns också många som talar eller förstår svenska. Över hälften av klienterna på dagcentret har invandrarbakgrund och vid behov används tolkar. 

Lyfter fram finlandssvenskarna 

Lena Sandell nominerades till tvåspråkighetspriset av kolleger, i hemlighet. 

”Jag blev glad och samtidigt överraskad. Jag upplever inte att jag gjort någonting. Inget annat än att vi har haft roligt tillsammans kring svenskan.” 

Till det roliga hör tips på och diskussioner kring bland annat musik och teveprogram. Musiktipsen? Eva Dahlgren, Lars Winnerbäck, Laleh, Lisa Ekdahl och Emma Raunio. Teveprogrammen? Strömsö, Efter nio, Det sitter i väggarna och andra inredningsprogram. 

”Det har varit lite generationsskillnader kring teveprogrammen men mina yngre kolleger är öppna och positiva”, säger Sandell. 

Sandell har länge funderat på vilka de bakomliggande orsakerna är till att ett språk ibland väcker irritation, till och med ilska. Hon vill bidra till att öka förståelsen för finlandssvenskheten i Finland. 

”Det tar ganska hårt på mig när jag hör uttrycket ’svenskatalande bättre folk’. En kollega utgick från att alla finlandssvenskar är rika och trodde att mitt jobb enbart är en hobby. Det blev en intressant diskussion.” 

Tvåspråkiga insatser belönades

Nämnden för den språkliga minoriteten har premierat berömvärda tvåspråkiga insatser vid HUS sedan början av 2000-talet. I våras gick nämnden ut med ett upprop internt och fick 33 förslag på kandidater som utmärkt sig på ett positivt sätt när det gäller främjandet av tvåspråkigheten på HUS. 

I år belönades röntgenskötare Talvikki Hankala på Mejlans isotopenhet och socialarbetare Lena Sandell på Nya barnsjukhuset. Hedersomnämnandet gick i år till HUS infektionsöverläkare Asko Järvinen.

”Varje gång blir vi lika glada över initiativtagarnas berättelser om det värdefulla arbete som görs för HUS tvåspråkighet. Att det i första hand är nya kandidater, allt från enskilda personer till hela sjukhus, som nomineras visar också på att insatserna för tvåspråkigheten är utbredda och sprider sig”, konstaterar Jan-Erik Eklöf.

Text: Lina Laurent, Pia Stoltzenberg
Foto: Mikko Hinkkanen

Husari 4/2020