Gå till huvudinnehåll

Artikel Publicerad 22.3.2022 10.41

Coronaforskning viktig – också med tanke på framtiden

Nyckelord:
  • Husari
  • forskning
  • coronavirus

Under coronapandemin har flera parallella forskningsprojekt med anknytning till viruset pågått inom HUS. Infektionsläkarna Erik Forsblom och Ville Holmberg har forskat i hur kön och modersmål påverkar virusets framfart.

Erik Forsblom ja Ville Holmberg.

Under coronapandemin har den medicinska forskningen fått nya ramar, främst på grund av att tempot ökat. Inför framtiden önskar infektionsläkarna Erik Forsblom och Ville Holmberg smidigare forskningsinfrastruktur.

Forskningsfältet har exploderat som en följd av coronapandemin – inte bara i Finland utan också internationellt. Det elektroniska PubMed-arkivet innehåller redan över 225 000 publikationer och antalet ökar hela tiden.

”Man måste vara väldigt ödmjuk när man hänvisar till tidigare forskning”, säger HUS infektionsläkare Erik Forsblom.

Själv har han deltagit i en kvalitetsregisterforskning om covid-19-patienter som registrerats för minst sex timmar vård inom HUS. Data samlas in automatiskt via en algoritm men fylls också på av forskningssköterskor.

Målet har varit att skapa ett utförligt register för att kunna hitta trender.

”Den första publikationen handlar om skillnaden mellan män och kvinnor. Kvinnor som får symptom söker sig snabbare till test och också snabbare till sjukhusvård när de börjar må sämre”, säger Forsblom.

Män har alltså en högre tröskel att söka sig till jouren.

”Vilket betyder att de antagligen hinner utveckla en svårare sjukdomsbild innan de kommer till sjukhuset.”

HUS infektionsläkare Ville Holmberg har i ett projekt undersökt hur modersmålet korrelerar med antalet covid-fall under den första vågen våren 2020. Det mest intressanta fyndet är att de med annat modersmål än svenska, finska eller samiska testat sig mindre.

”Det berodde på att det i början fanns information främst på finska och svenska. Men det här märktes ganska snabbt och redan efter några månader fanns informationen på flera språk”, berättar Holmberg.

Studier från andra länder har påvisat att etniska minoriteter har större dödlighet, men i materialet från HUS syntes inte sådana skillnader.

”Det kan bero på att vårt vårdsystem inte blev svårt överbelastat under första vågen”, säger Holmberg.

Forskningstillstånden får inte dröja

En utmaning under pandemin är att situationen ändras snabbt.

”Den normala rytmen för en forskning är att man skriver en ansökan, väntar flera månader på finansiering och samlar material i ett par år. Nu är det ett helt annat tempo. Hur mycket kan man tillämpa resultat från tidigare varianter? Hur påverkar vaccinen? Det gör det komplicerat”, säger Holmberg.

Han och Forsblom är eniga om att pandemiforskningen är otroligt viktig. Dels att bedriva egen forskning, men också att följa med det internationella fältet.

Framförallt borde forskningsinfrastrukturen bli smidigare – speciellt med tanke på eventuella framtida pandemier.

”Vi kan inte vänta ett halvår på tillstånd för att kombinera olika dataregister om vi vill ha resultat inom några månader”, påpekar Holmberg.

Dessutom måste den dagliga vården med operationer, förlossningar och flunsor också ha resurser vid sidan om forskningen.

”Speciellt våren 2020 blev det lite hektiskt”, säger Forsblom.

Därför efterlyser infektionsläkarna en bättre beredskap för framtiden.

”Det skulle vara bra att redan nu skapa en arbetsgrupp som funderar på hur forskningen kunde göras och data samlas in. Det kan ju hända att ledningen redan har planer på detta, men det är min önskan”, säger Forsblom.

Text: Michaela von Kügelgen
Foto: Mikko Hinkkanen

Husari 1/2022

Feedback

Hittade du vad du sökte?