Cirkulationsstörningar i hjärnan hos personer i arbetsför ålder har blivit vanligare – risken att drabbas kan minskas med livsstilsförändringar
Nyckelord:Största delen av riskfaktorerna för att drabbas av cirkulationsstörningar i hjärnan är förknippade med levnadsvanor. Förhöjt blodtryck och höga kolesterolvärden, inaktiv livsstil och bukfetma ökar risken att drabbas av hjärninfarkt eller hjärnblödning.
Årligen drabbas 25 000 finländare av cirkulationsstörningar i hjärnan det vill säga hjärninfarkt eller hjärnblödning. Det är viktigt att identifiera typiska symptom som plötslig svaghet i extremiteterna eller störningar i talproduktionen och omedelbart söka hjälp.
Förekomsten av cirkulationsstörningar i hjärnan hos personer under 70 år har ökat kraftigt sedan 2010. Samtidigt drabbas färre äldre, det vill säga personer över 70 år, och dödligheten i cirkulationsstörningar i hjärnan har minskat bland dem.
”Största delen av de viktigaste riskfaktorerna för cirkulationsstörningar i hjärnan är direkt eller indirekt förknippade med levnadsvanor. Det finns starka vetenskapliga bevis på riskfaktorerna”, säger docent och avdelningsöverläkare Jukka Putaala vid HUS Neurocentrum.
Inaktiv livsstil, bukfetma, rökning och ohälsosam kost hör till de tio riskfaktorer som förklarar cirka 90 procent av den totala risken för cirkulationsstörningar i hjärnan.
Det är viktigt att behandla förhöjt blodtryck och höga kolesterolvärden. Bukfetma är en närmare indikator på risken att insjukna än viktindex. Relationstalet mellan midje- och höftmått ska för kvinnor vara under 0,8 och hos män under 0,9.
Med åldern blir det vanligare med förmaksflimmer och därför är det viktigt att identifiera det.
”Många riskfaktorer framgår endast genom mätning och screening. För att förebygga cirkulationsstörningar i hjärnan behövs en övergripande modell som tar hänsyn såväl till livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling som till strukturella och samhälleliga metoder”, betonar Putaala.
Rehabiliteringen är intensivast genast efter en cirkulationsstörning i hjärnan
Hälften av de patienter som drabbats av en cirkulationsstörning i hjärnan behöver rehabilitering. Rehabiliteringen börjar genast efter insjuknandet i akutfasen.
”Rehabiliteringen grundar sig på inlärning, träning och ett flertal upprepningar. Hjärnan är som mest plastisk, det vill säga formbar, de första månaderna direkt efter insjuknandet då nya nervbanor uppstår", säger MD, tf överläkare Eeva Karhunen vid Neurocentrum.
En bedömning av behovet av rehabilitering görs för en person som drabbats och beroende på patientens symptom ordnas rehabiliteringen på en vårdenhet eller som öppenvårdsrehabilitering hemma.
”Rehabilitering är alltid multidisciplinär och kan omfatta bland annat fysioterapi, ergoterapi, talterapi och neuropsykologisk rehabilitering. Dessutom kartläggs behovet av lämpliga hjälpmedel”, berättar Karhunen.
Inom HUS särskilt krävande neurologiska rehabilitering utnyttjas också den nyaste tekniken, som gångrobotar och hjälpmedel som grundar sig på spel och virtuell verklighet.
Se Suorana HUSista den 27 oktober 2023: Aktuellt om cirkulationsstörningar i hjärnan. HUS arrangerar korta informationsmöten som är öppna för alla om aktuella varierande ämnen. Information om våra informationsmöten finns på vår webbplats HUS.fi.
Mer information för media: