Suojaimia on toistaiseksi saatavilla rajallinen määrä ja niiden käyttöä ohjataan tarkasti. Henkilöstö suojataan asianmukaisesti ja kokonaistilanne huomioiden parhaalla mahdollisella tavalla.

Mihin HUSin suojainohjeet perustuvat?

HUSin suojainohjeet perustuvat kansainvälisiin Maailman terveysjärjestö WHO:n ja Euroopan tautienehkäisy- ja valvontakeskus ECDC:n sekä kansallisiin Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL:n ja Työterveyslaitoksen ohjeisiin. Koronavirusepidemiaa koskevat suojainohjeet koskevat kaikkia HUSin sairaaloita ja yksiköitä.

Milloin käytetään kirurgista suu-nenäsuojusta?

Kirurgista suu-nenäsuojainta käytetään yhdessä muiden suojavarusteiden kanssa koronaviruspotilaiden tai -epäilyjen hoidossa silloin, kun ei tehdä aerosolia tuottavia toimenpiteitä. Näissä toimenpiteissä koronavirusta voi levitä potilaan hengitysteistä huoneilmaan sumumaisesti ja silloin tarvitaan tiiviimpiä suojaimia (FFP2 ja FFP3).

Kirurgisella suu-nenäsuojaimella on myös mahdollista suojata potilaita mahdolliselta tartunnalta. Lisäksi kirurgista suu-nenäsuojainta käytetään kaikissa sellaisissa tilanteissa, joissa sitä on ohjeistettu käyttämään jo ennen koronavirusepidemian alkamista.

Milloin käytetään FFP2- tai FFP3-maskeja?

FFP2- tai FFP3-hengityksensuojainta käytetään koronaviruspotilaiden ja potilaiden, joilla epäillään koronavirustartuntaa, kun heille tehdään aerosolia tuottavia toimenpiteitä. Näissä toimenpiteissä koronavirusta voi levitä potilaan hengitysteistä huoneilmaan sumumaisesti. Aerosolia tuottavia toimenpiteitä tehdään pääosin teho- ja valvontaosastoilla, päivystyspoliklinikoilla, ja joillakin vuodeosastoilla.

Miksi kaikki potilastyötä tekevät eivät käytä koko ajan kirurgista suu-nenäsuojainta?

Infektiolääkärit arvioivat kussakin tehtävässä tarvittavan suojauksen. Potilastyössä työntekijöiden suojauksen taso määrittyy työtehtävän ja -yksikön mukaan. Suojainten kysyntä on maailmanlaajuisesti todella suurta ja niiden saatavuus epävarmaa. Tämän vuoksi suojainten käyttö tulee olla hyvin harkittua.

Periaatteena HUSissa on, että yksiköissä käytetään oikeanlaisia suojaimia, oikeassa paikassa ja oikealla tavalla. Näin suojaimia riittää tehtäviin, joissa niiden käyttö on välttämätöntä. Henkilökunnan suojamaskien käyttöä on lisätty ja tullaan lisäämään asteittain. Päivitämme ohjeitamme jatkuvasti muuttuvan tilanteen mukaisesti. Suojaimiin liittyviä asioita linjataan säännöllisesti HUSin pandemiakoordinaatioryhmässä.

Miten huomioidaan riskiryhmiin kuuluvat potilaat?

Infektioherkkien potilaiden hoitoon on vakiintuneet hoitokäytännöt, joita noudatetaan myös epidemian aikana. Puolustuskykyä heikentäviä hoitoja saavia syöpä- ja elinsiirtopotilaita lähikontaktissa hoitava henkilökunta käyttää kirurgista suu-nenäsuojainta.

Laboratorioiden ja kuvantamisen henkilökunta käyttää kirurgista suu-nenäsuojainta potilastyössä 8.6.2020 alkaen. Lisäksi poliklinikoiden ja päiväsairaaloiden henkilökunta käyttää suojainta hoitaessaan lähikontaktissa yli 70-vuotiaita potilaita.

Kaikkien riskiryhmään kuuluvien potilaiden suojaamiseen sekä tarkkailuun kiinnitetään sairaalassa epidemian aikana tavanomaistakin enemmän huomiota.

Koronavirusepidemiaa koskevat suojainohjeet täydentävät normaalitoiminnan suojainohjeita, eivät kumoa niitä. Normaalitilanteessakin suojamaskeja käytetään muun muassa kirurgisissa toimenpiteissä. Nämä käytänteet ovat tietenkin voimassa myös koronavirusepidemian aikana.

Käytetäänkö suojamaskeja vain koronaviruspotilaiden hoidossa?

Koronavirusepidemiaa koskevat suojainohjeet täydentävät normaalitoiminnan suojainohjeita, eivät kumoa niitä. Suojamaskeja käytetään koronaviruspotilaiden hoidon lisäksi kaikissa niissä tilanteissa, joissa niitä on käytetty ennen koronavirusepidemiaakin.

Voiko sairaalassa hoidettavana oleva potilas käyttää suojamaskia?

Silloin kun potilaan tila vaatii suojamaskin käyttöä, hän saa tarvittavat suojamaskit sairaalasta. Muissa tapauksissa potilas voi halutessaan käyttää sairaalassa omaa suojamaskiaan.

Voiko sairaalassa hoidettavana oleva potilas vaatia henkilökuntaa käyttämään suojamaskia?

Henkilökunta käyttää suojamaskia ja muita suojaimia kaikkia yksiköitä sitovien ohjeiden mukaisesti. Suojainten käyttötavat ja -tilanteet ovat yhteneväiset koko HUSissa.

Tarvitseeko potilaan saattaja suojamaskin?

Potilaan voinnin tai hoidon kannalta tarpeellinen saattaja voi tulla mukaan vastaanottokäynnille, mutta hänellä ei saa olla hengitystieoireita. Suosittelemme saattajalle suojamaskin käyttöä. Jos saattajalla ei ole omaa maskia, hän saa kirurgisen suu-nenäsuojaimen yksiköstä.

Onko HUSissa käytössä olevat suojamaskit testattu?

HUSissa käytössä olevia CE-merkittyjä suojamaskeja ei testata. Sen sijaan HUSissa on testattu vuoden 2009─2011 sikainfluenssapandemiaa varten Huoltovarmuuskeskuksen kanssa yhdessä hankittuja FFP-hengityksensuojaimia, joiden päiväys oli vanhentunut. Lisäksi HUS tulee testauttamaan kaikki saapuvat suojainerät, jotka eivät tule vakiolähteistä. Suojamaskit otetaan käyttöön vasta sen jälkeen, kun testitulokset ovat tulleet ja osoittaneet niiden olevan käyttötarkoitukseensa sopivia.

Julkaistu 15.4.2020. Päivitetty 8.6.2020. Päivitämme ja täydennämme kysymyksiä ja vastauksia tarpeen mukaan.

________

Frågor och svar om användning av skyddsmasker

Det är mycket viktigt att skydda sjukhuspersonalen mot infektioner. Det förhindrar spridning av epidemin på sjukhusen.

Det finns för närvarande en begränsad mängd skyddsutrustning tillgänglig och användningen av den regleras noggrant. Personalen skyddas ändamålsenligt med beaktande av situationen som helhet på bästa möjliga sätt.

Vad baseras HUS anvisningar på angående skyddsutrustning?

HUS anvisningar för skyddsutrustning grundas på internationella riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) samt på nationella riktlinjer från Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Arbetshälsoinstitutet. Skyddsanvisningarna för coronavirusepidemin gäller alla HUS sjukhus och enheter.

När används kirurgiskt mun- och nässkydd?

Kirurgiskt mun- och nässkydd används tillsammans med annan skyddsutrustning vid vård av coronaviruspatienter eller vid misstankar om coronavirus när man inte utför åtgärder som framkallar aerosol. Vid sådana åtgärder kan coronaviruset spridas från patientens andningsvägar ut i luften som aerosol och då behövs tätare skydd (FFP2 och FFP3).

Med ett kirurgiskt mun- och nässkydd är det också möjligt att skydda patienter från eventuell infektion. Dessutom används det kirurgiska mun- och nässkyddet i alla situationer där man har instruerat om att använda det redan innan coronavirusepidemin började.

När används FFP2- eller FFP3-masker?

FFP2- eller FFP3-andningsskydd används när man utför åtgärder som framkallar aerosol för coronaviruspatienter och patienter som misstänks ha en coronavirusinfektion. Vid sådana åtgärder kan coronaviruset spridas från patientens andningsvägar ut i luften som aerosol. Åtgärder som framkallar aerosol utförs huvudsakligen på intensiv- och övervakningsavdelningar, jourpolikliniker och på vissa vårdavdelningar.

Varför använder inte alla som utför patientarbete kirurgiskt mun-och nässkydd hela tiden?

Infektionsläkarna bedömer det nödvändiga skyddet för varje uppgift. I patientarbetet bestäms nivån på skyddet för arbetstagarna enligt arbetsuppgiften och arbetsenheten. Efterfrågan på skyddsmasker är väldigt stor i hela världen och tillgången osäker. Därför måste användningen av skyddsmasker vara välövervägd.  

Principen på HUS är att enheterna använder rätt typ av skyddsutrustning, på rätt plats och på rätt sätt. På så sätt räcker skyddsutrustningen för uppgifter där användningen av dem är nödvändig. Användningen av skyddsmasker hos personalen har utökats och kommer ytterligare att utökas stegvis. Vi uppdaterar våra anvisningar enligt en situation som ändras hela tiden. HUS pandemikoordinationsgrupp drar upp riktlinjer regelbundet om frågor som gäller skyddsutrustning.

Hur beaktas patienter som hör till riskgrupperna?

Det finns väletablerad vårdpraxis för vård av patienter som är infektionskänsliga och denna följs även under epidemin. Den personal, som i nära kontakt vårdar cancer- och transplantationspatienter som får behandlingar som sänker immunförsvaret, använder kirurgiskt mun- och nässkydd. 

Personalen på laboratorierna och inom bilddiagnostiken använder kirurgiskt mun- och nässkydd i patientarbetet från och med 8 juni 2020. Därutöver använder personalen vid poliklinikerna och dagsjukhusen skydd då de vårdar över 70-åriga patienter i närkontakt.​  ​

Under epidemin fäster vi ännu mera uppmärksamhet än normalt på att skydda och observera alla patienter som hör till riskgruppen.

Skyddsanvisningarna som rör coronavirusepidemin kompletterar skyddsanvisningarna vid normal verksamhet, de upphäver inte dem. Skyddsmasker används även under normala omständigheter, till exempel vid kirurgiska ingrepp. Denna praxis gäller naturligtvis också under coronavirusepidemin.

Används skyddsmasker endast vid vård av coronaviruspatienter?

Skyddsanvisningarna som rör coronavirusepidemin kompletterar skyddsanvisningarna vid normal verksamhet, de upphäver inte dem. Utöver vård av coronaviruspatienter används skyddsmasker i alla situationer där de har använts även före coronavirusepidemin.

Kan en patient som vårdas på sjukhus använda skyddsmask?

När patientens tillstånd kräver användning av skyddsmask får han eller hon nödvändiga skyddsmasker från sjukhuset. I andra fall kan patienten använda sin egen mask på sjukhuset om han eller hon vill det.

Kan en patient som vårdas på sjukhus kräva att personalen använder skyddsmask?
Personalen använder skyddsmasker och annan skyddsutrustning enligt de anvisningar som gäller alla enheter. Sätten att använda skyddsutrustning och situationerna där de används är enhetliga inom hela HUS.

Behöver patientens ledsagare skyddsmask

Patienten kan ha med sig en ledsagare om det är näatienten kan ha med sig en ledsagare om det är nödvändigt med tanke på patientens tillstånd eller vård, men ledsagaren får inte ha symtom i luftvägarna. Vi rekommenderar att ledsagaren använder skyddsmask. Om ledsagaren inte har en egen mask så får han eller hon ett kirurgiskt mun- och nässkydd från enheten.

Har skyddsmaskerna som används inom HUS testats?

CE-märkta skyddsmasker som används inom HUS testas inte. Däremot har HUS testat FFP-andningsskydd som köptes tillsammans med Försörjningsberedskapscentralen för svininfluensapandemin år 2009–2011, vilkas datum hade gått ut. Dessutom kommer HUS att testa all inkommande skyddsutrustning som inte kommer från standardleverantörer. Skyddsmaskerna tas i bruk först efter att testresultaten har kommit och visat att de är lämpliga för avsett ändamål.
 
Publicerad på svenska 18.4.2020. Uppdaterad 15.6.2020. Vi uppdaterar och kompletterar frågor och svar efter behov.